Krisberedskap i tre steg: prepping, nödodling, självförsörjande

Prepping och självhushållning – en trestegsraket

Bygg upp din krisberedskap i tre steg: lagra smart, odla för överlevnad och skapa ett självförsörjande system som håller över tid.

När krisen slår till är det för sent att börja fundera på hur du ska klara dig – därför börjar en bra krisberedskap långt innan butikshyllorna gapar tomma. Genom att kombinera förhands-prepping med strategisk odling i tre faser kan du bygga upp både ett skyddsnät och en långsiktig självförsörjning. Här går vi igenom hur du förbereder dig med smarta förråd, vad du bör odla först för att klara den akuta fasen – och hur du sedan bygger upp ett hållbart system som ger både näring och trygghet över tid.

Fas 1: Förhands-prepping (innan krisen)

Syfte: bygga en energibas, trygghet och redundans – så du inte måste börja odla allt direkt.

Mål: ha ett lager som täcker i alla fall 3-6 månader, som inte kräver el (kylskåp/frys).

Det är bra att köpa på sig av en del basvaror. Sådant som tar slut snabbt när krisen kommer, och som är energikrävande att ordna på annat vis. Mjöl är exempelvis enklare att köpa och bunkra, än vad det är att odla vete eller liknande för att sedan göra eget mjöl. Torra kryddor är enkelt att köpa på sig och bunkra i åratal, istället för att det ska ta upp odlingsplats om du har dåligt med utrymme att odla på.

Bunkra gärna: Mjöl, torrjäst, salt, socker och kryddor för att kunna baka, göra sås och liknande. Jordnötssmör och nötter för att du ska få i dig fett. Pasta, ris, havregryn och andra torrvaror som håller länge. Konserver med lång hållbarhet, för att täcka upp behovet av kolhydrater och protein, exempelvis konserver med bönor, kött och liknande. Torkad frukt är bra, likaså pulverkaffe om du är en kaffedrickare.

Läs även: Det du behöver ha hemma för att klara dig i 2 veckor vid kris

Du bör även börja odla näringstäta grödor i lite större skala. Göra en frilandsodling med sådant som potatis, jordärtskocka och bönor. Kommer du igång med odlingen före krisen hinner du bygga upp ett lager och få nödvändig kunskap om vad ditt hushåll har för behov. Då slipper du sedan norpa i allt för hög takt från det du har bunkrat sedan tidigare.

Har du inte redan en kompost är det en bra investering för att få ut bra jord på sikt.

Fas 2: Odling för den akuta krisen

Syfte: själv odla kalorier, fett och protein när butikshyllorna står tomma.

Mål: odla på 300–500 kvm för kalorier och protein till en familj på fyra.

Tänk på att odla sådant som du tycker är gott, samtidigt som det har hög näringstäthet. Potatis har högt antal kalorier per kvadratmeter och är väldigt enkelt att odla, likaså jordärtskocka som sprider sig lätt och därför ofta blir flerårig trots att den inte är perenn, samt att den klarar torka bra och kan stå kvar över vintern. Även olika typer av ärter och bönor är bra, till exempel bondbönor som ger gott om protein och kan lagras i åratal.

Solrosor är både fint och ger ätbara frön som utgör en fettkälla. Kålrot och palsternacka är också näringsrika och lagringsdugliga. Gillar du pumpa och squash är detta växter som ger hög avkastning, är lättodlade och har lång hållbarhet när du lagrar dem.

Allt kan odlas på friland och det enda du behöver göra är att vattna (beroende på mängd nederbörd) och rensa ogräs. Täck gärna jorden med gräsklipp för att undvika att vattnet avdunstar av solen.

När det börjar mogna i landen är det dags att lagra skörden.

Vidare är det viktigt att känna till sin omgivning. Var kan du hämta vatten om elen slås ut? Vad har skogen runtomkring dig att erbjuda? Många gånger kan man hitta nötter, svamp, frukt och ätbara växter även där beroende på årstid.

Svampar: Kantareller, trattkantareller, karljohansvamp, ostronskivling och svart trumpetsvamp är relativt enkla att inte förväxla med giftsvampar. Champinjon kan däremot vara lurig. Blek taggsvamp och vissa typer av soppar går också att äta.

Nötter: En viktig fettkälla om du inte kan få tag på kött eller fisk. Hasselnötter och valnötter går att finna i skogen, likaså ekollon. De behöver lakas ur innan du äter dem.

Växter: Ofta är det relativt enkelt att hitta brännässlor, dessa innehåller mycket järn om du gör exempelvis nässelsoppa på dem, och kan dessutom användas för att göra näringsvatten till dina odlingar. Nypon och blåbär innehåller många viktiga ämnen och är enkla att känna igen, lingon är bra för dig som vill lagra till vintern. Ofta hittar man kaveldun i åkerdiken eller vid vattendrag, och dess rötter är ätbara.

Fas 3: Långsiktig krisöverlevnad

Syfte: skapa ett självförsörjande system där du får i dig vitaminer, mineraler och får nya frön till nästa säsong.

På sikt behöver du även vitaminer, mineraler och mikronutrienter som järn och dylikt. Så när du har kommit igång med basbehovet av fett, kolhydrater och protein, för att ta dig igenom första veckorna av krisen, kan det vara dags att tänka på grönsaker och annat om inte affärerna börjat fyllas på igen. Även på sådant som långsiktig vattenförsörjning, att klara sig utan el och att börja samverka med grannar.

Spenat innehåller mycket järn och är flerårig. Rabarber, bärbuskar och fruktträd är också bra eftersom det kan syltas och saftas. Dessutom blir det ju lite av en glädjekälla att ha något sött. Du kan även odla kål vilken har som fördel att den kan stå kvar långt in på hösten, olika typer av lök (rödlök, vitlök, gul lök) och rödbetor (goda att lägga in).


Senast uppdaterad:

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *